Det känns som jag inte har något riktigt hem längre. Jag bor hemma hos Patrik, det är hans lägenhet. Medans alla mina saker är hemma hos pappa. Min säng, min byrå, mina kläder och mina saker. Ibland (eller ganska så ofta) så vet jag inte vart jag hör hemma... känner mig ofta tom. Vet att jag vill känna mig hemma här med Patrik och framför allt att han vill ha mig här. Det känns som att det skulle bli bättre om vi fixade en större lägehet som vi kunnde kalla för "våran".
Och det här med jobb tar tid, kanske jag borde börja studera till något ist?
För två dagar sedan (3/7) var det 9 månader sedn jag och Patrik blev tillsammans. Älskar dig så otroligt mycket och jag kan se en framtid för oss. Hoppas på en också :)
SannaCS
